Var fan är mitt band?

Magnus Uggla, vilken lirare! Han är bara för skön. kolla på hans program "var fan är mitt band?" på svt. Där han letar efter medlemmar till sitt nya band.. Gött. Han är inte Kung Uggla för intet.
humor
Såg en snutt av "Nytt läge" på Tv 3 alldeles nyss, det handlar om en familj som letar nytt hus och så gör de om hus också. Om ni sett "Från koja till slott" så vet ni nog vem den där byggarn är som drar skämt hela tiden, han är iallafall med i det här nya programmet också.. och han får till det rätt bra ibland... "Jag är så dålig på att laga mat, så när min fru är borta får hon göra tevatten åt mig så att jag bara kan värma på det sen" haha det är min humor
En annan grej jag hörde honom säga nångång var "satan vad mörkt det är här, det måste varit släckt länge"
haha. torrt kanske ni tycker men jag tycker det är skönt med folk som bara trycker in skämt bland orden helt plötsligt så att det knappt märks, det är då det är som bäst
Packlack!

Det här är min packning. och nej jag ska inte flytta hemifrån eller till New York i 4 år som en viss annan.. Så här ser det ut varje gång jag flyttar mellan mina hem.. och det här är inte ens allt, datorn ska me, skor, ytterkläder, en balansbräda och säkert lite mer som jag har glömt. Fast den här gången är det faktiskt ovanligt mycket av någon hemlig anledning.
Det är kul när man hittar ny musik. Liza Stoneholm serverade mig Jamie T, han är bra !
18 barre
Kära Dagbok.
Imorgon har jag levt i 18år. Det är en lång lång tid. Imorgon blir jag vuxen om jag förstått det hela rätt. På den saken finns det många olika sätt att se på. Jag får göra vad jag vill(nästan) från och med imorgon. Jag kan flytta till Kina, köpa ett hus för min förmögenhet, öppna en badstrandskiosk, tatuera Norge på ryggen och åka in på kåken utan att mina föräldrar får veta någonting. Det ska bli skönt att bli myndig på många sätt, men på andra sätt inte.. Nu blir allting så mycket dyrare, och jag måste troligtvis börja betala allting rörande mitt knä.. En annan sak är att man förväntas vara skitvuxen och korrekt i allt man gör, inte kasta pinnar på bilar, alltid ställa sig sist i kön, säga glatt goddag till sura tanter i porten, kamma håret och inte titta på någon man inte känner längre än 5 sekunder i tunnelbanan.
På tal om tunnelbanan.. När vi var i New York började en man prata med mig i tunnelbanan (snygg övergång va?) och undrade varför jag hade kryckor. Hans ögon var alldeles glansiga, han hade en mörk röst och var ganska stor, mörk och gråspräckligt skäggstubb. Han hade också en käpp och jag gjorde mitt bästa och pratade med honom fast jag knappt hörde vad han sa. Lite senare när vi stod och väntade på tåget började han sjunga med sina kompisar och det blev världens acapella.. de var skithäftiga. De sjöng nån sång och han pekade på mig som om sången var till mig, lite läskigt och så började alla stirra på mig, men jag kände mig samtidigt som en kändis så det gjorde inget. När de gick vidare sträckte han fram handen och blinkade och önskade mig lycka till med knät o så. Det var som om jag kände honom på nåt sätt, typ som en morfar eller som han som är gud i bruce den allsmäktige.. Poängen är iallafall att jag hittade de på YouTube, så varsågoda.. fast de var bättre i verkligheten.
Imorgon har jag levt i 18år. Det är en lång lång tid. Imorgon blir jag vuxen om jag förstått det hela rätt. På den saken finns det många olika sätt att se på. Jag får göra vad jag vill(nästan) från och med imorgon. Jag kan flytta till Kina, köpa ett hus för min förmögenhet, öppna en badstrandskiosk, tatuera Norge på ryggen och åka in på kåken utan att mina föräldrar får veta någonting. Det ska bli skönt att bli myndig på många sätt, men på andra sätt inte.. Nu blir allting så mycket dyrare, och jag måste troligtvis börja betala allting rörande mitt knä.. En annan sak är att man förväntas vara skitvuxen och korrekt i allt man gör, inte kasta pinnar på bilar, alltid ställa sig sist i kön, säga glatt goddag till sura tanter i porten, kamma håret och inte titta på någon man inte känner längre än 5 sekunder i tunnelbanan.
På tal om tunnelbanan.. När vi var i New York började en man prata med mig i tunnelbanan (snygg övergång va?) och undrade varför jag hade kryckor. Hans ögon var alldeles glansiga, han hade en mörk röst och var ganska stor, mörk och gråspräckligt skäggstubb. Han hade också en käpp och jag gjorde mitt bästa och pratade med honom fast jag knappt hörde vad han sa. Lite senare när vi stod och väntade på tåget började han sjunga med sina kompisar och det blev världens acapella.. de var skithäftiga. De sjöng nån sång och han pekade på mig som om sången var till mig, lite läskigt och så började alla stirra på mig, men jag kände mig samtidigt som en kändis så det gjorde inget. När de gick vidare sträckte han fram handen och blinkade och önskade mig lycka till med knät o så. Det var som om jag kände honom på nåt sätt, typ som en morfar eller som han som är gud i bruce den allsmäktige.. Poängen är iallafall att jag hittade de på YouTube, så varsågoda.. fast de var bättre i verkligheten.
New York, New York
New York är vad jag tänker på just nu mest hela tiden. På min startsida har jag New Yorks väder, det kan ju vara bra att veta liksom.. och så brukar jag tänka på vad klockan är där. Jaha klockan är 15 då är väl morgonrusningen snart över. Idag fick vi en uppgift i skolan att göra ett arbete, om vad som helst. Jag tror jag ska skriva om New York